Välkommen till oss!

Ny uppdatering på "Till Salu" sidan. Gå in där och kika om ni är intresserade av att starta med alpackor eller vill utöka din flock med några äldre rutinerade damer till rimligt pris. Annas...

HÄLSINGEDALENS ALPACKOR

I Väntan På Vinter

Att det är ett tag sen jag skrev tänker jag inte lägga några kommentarer på…vad begär ni av en lama?

En lördag hade vi besök i hagen. Hon hette Jessica och gick någon skola där man fick lära sig att ta bilder med en kamera. Ja, det där förstår ju jag mig inte på! Men hur svårt kan det vara? Jag har då minsann sett attt min matte bara trycker på en knapp och vips så sitter man där inne i kameran.

Men Jessica hade 2 kameror och det lät hela tiden snäpp, snäpp, snäpp! Sen varje gång det var slut på rullen och den började rulla tillbaka i kameran så hoppade alpackorna baklänges. Det lät ungefär så här…durrrrrrrr.

Hon gick runt i flera timmar och knäppte och knäppte. Hon hade fått till uppgift på sin skola att fånga nått i våra ansikten?! Ja, jag blev då aldrig klok på vad det var hon skulle ta av oss men min matte sa att det hette uttryck. Ja, jag vet ju vad det är men varför skulle hon ta det? Hur skulle det se ut om jag eller någon alpacka helt skulle bli utan sitt uttryck?

Så här i efterhand har jag då inte sett att det saknas nått uttryck på någon av oss i hagen. Så förmodligen lyckades hon inte så bra med sin uppgift. Men trevlig var hon iallafall.

Sen har det ju förstås blivit en och annan promenad. Just på denna bild var det tidig morgon och lite kallt. Jag var väl inte så där väldigt glad till en början för vem vill bli väckt så där abrupt.

Men hur det var så lullade vi iväg där på morgonkvisten och det var faktiskt rätt skönt. Inte mycket trafik och alldeles lugnt. Det gör jag gärna om fler gånger, tror jag.

Annars går vi alla och väntar på vinter. Fast inte så mycket snö men så där lämpligt så att det blir lite ljusare och renare. För på vissa ställen i hagen är det verkligen otrevligt för ett par lamafötter som mina. Det är inte klokt så kladdiga dom blir och det känns otrevligt. Jag hör även min matte gnälla lite mer om all lera också. Hon har ju 3 hundar som tydligen kan konsten att smutsa ner sig. Det blir visst inte så trevligt inne hos mina ägare har jag hört.

Snart är det advent och då ska jag försöka lysa upp i höstmörkret. Vet inte riktigt hur det ska gå till men det är väl då vi börjar vänta på han som föddes…han i krubban! Jag vet att jag är släkt med honom på nått sätt…för det fanns ju bara en av honom och det finns bara en Gilga!

Trevlig 1:a advent!

The one and only!

/Gilga

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Comments are closed.

  • Meny

  • Translate

      Translate to: