Välkommen till oss!

Ny uppdatering på "Till Salu" sidan. Gå in där och kika om ni är intresserade av att starta med alpackor eller vill utöka din flock med några äldre rutinerade damer till rimligt pris. Annas...

HÄLSINGEDALENS ALPACKOR

Promenada mig hit och dit!

Morsning på Er! Här är det som vanligt..promenada mig hit och promenada mig dit! Det är sååå tråkigt med dessa promenader i tid och otid. Inget nytt händer. Tänk om man kunde möta en stor lurvig björn..eller varför inte en randig kamel? Men vad gör man inte för att behaga sin matte? Man följer artigt med och låtsas som om man tycker det är ett stort äventyr. Fast lite roligt är det väl om jag ska vara ärlig. Det blir ju lite nytt att upptäcka iallafall.

Som ni ser på bilden så har Marina blivit en liten, obetydlig alpacka. Jösses vad löjlig hon ser ut sen ullen försvann. Jag väljer att titta bort, för så fort jag tittar på henne börjar jag skratta. Ja, det är likadant med de andra alpackorna jag går tillsammans med också. De ser inte kloka ut! Jag går och småskrattar för mig själv hela dagarna.

Förra veckan var det en reporter hit som gjorde ett reportage för tidningen Året Runt. Självklart skötte jag mig exemplariskt men min matte var sååå pinsam. Hon tjatade hela tiden om sin dubbelhaka som hon inte ville ha med på bild. Alltså…den dubbelhakan har alla redan sett så jag förstår inte varför hon ville gömma den nu. Det är lustigt med oss camelider…vi ser precis likadana ut hur gamla vi än blir. Tydligen funkar inte tyngdlagen på oss..allt sitter liksom kvar där det ska. Ja människan är en lustig individ, det har jag då insett!

Men nu ska ni få höra något. Nästa tisdag ska jag och Marina besöka ett äldreboende. DET ska bli så roligt! Äntligen händer det nått kul!

Sen var det en sak till….jag har varit ”lite” omöjlig igen. Jamen vadå? Jag är en lama och jag måste väl också få testa saker..synd bara att det hela tiden är matte jag ska testa. Men det blir väl så…det är ju ändå min matte jag umgås mest med. Ni förstår, nej det gör ni ju egentligen inte…men vi djur funkar på ett speciellt sätt. Vi vill lära känna människorna innan vi litar fullständigt på dem. Min matte är inget undantag…hon ska testas!

Mitt lilla bus gjorde jag när de skulle klippa mina naglar. I Finland lärde jag mig att lyfta på fötterna när de sa ordet ”NOSTA”. Det betyder ”lyfta” på svenska. Iallafall så höll min husse mig och matte skulle klippa mina naglar. Hon sa ”Nosta”, jag lyfte på mitt ben och hon höll i det….hon började klippa….åh jag kunde inte låta bli….jag försökte lägga lite av min tyngd på henne…alltså bara lite…men OJ vad arg hon blev då!  Hon tog i med en röst jag aldrig hört henne säga förut…det mullrade från hennes fötter och ut kom ett stort och bestämt NEJ GILGA!!!

Ja vad säger man? Lite skämdes jag…men bara ”lite”. Men jag lät dem klippa mina naglar färdigt iallafall. Jag har sagt det förut men säger det igen…ibland är man möjlig och ibland är man omöjlig!

Glöm nu inte att titta in igen nästa vecka. Då rapporterar jag hur det gick med mitt och Marinas besök på äldreboendet. Håll tummarna för att Marina kan sköta sig då! Vad mig beträffar så ska det nog inte bli några problem…jag är ju innerst inne en väldigt uppfostrad lama!

Avslutar med en liten kärleksförklaring till min matte.

Jag vill ju egentligen inte testa dig…men för att finna full tilltro till dig så är jag tvungen. Du får ha tålamod med mina infall och hyss! Vi lamor är smarta, sociala och blir en fantastisk kompis den dagen vi litar på någon fullt ut. Men snart matte, snart är vi där!

The one and only!

/Gilga

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Comments are closed.

  • Meny

  • Translate

      Translate to: