Välkommen till oss!

Ny uppdatering på "Till Salu" sidan. Gå in där och kika om ni är intresserade av att starta med alpackor eller vill utöka din flock med några äldre rutinerade damer till rimligt pris. Annas...

HÄLSINGEDALENS ALPACKOR

Puss å så!

Hallå på er därute. Här är jag igen…förstår att ni väntat på nästa inlägg från mig. Men den som väntar på något gott väntar alltid för länge…eller hur det var!

 

Hit har värmen kommit och det är slitsamt för en lama som jag. Man orkar ingenting….bara äta och sova…tack och lov för värmen! Nu FÅR man vila utan att det ska slängas sneda blickar på en. Alltså…min matte Marie är rädd för att jag ska gå omkring och ha tråkigt…hon hittar på både det ena och det andra. Men när det är varmt får jag vara ifred för då är hon rädd att jag ska bli för varm och vill inte utsätta mig för långa promenader och så. Prisa värmen..den får gärna stanna ett par veckor eller så.!

Men jag har varit ute på lite promenader sen sist. Men häromdagen tog de med mig och Marina till en bro som går över en å. Den bron har jag försökt att gå över förut men jag har inte känt mig riktigt bekväm med att gå över den. Ja, Marina har också tvekat så ni ska inte tro att jag är en fegis eller så….om Ni nu trodde det! Nej , det har bara känts lite otäckt så där…vattnet som rinner under och ja, ni förstår.

Men häromdagen när vi kom till bron så gick Marina över på en gång! Åh shit…Då var jag ju också tvungen att gå över…åh, det var så läskigt!! Men det gick bra och jag var glad när vi kom över. Men vad jag inte räknade med var att vi även måste gå över den för att komma hem igen. Marina hon gick med lätta steg över och sen var det min tur.
Ja, det var lika läskigt denna gång men jag kände mig sååå stolt som hade lyckats gå över 2 gånger och både jag och Marina fick jättemycket beröm.

Förresten..har jag berättat att min matte berömmer mig på finska? Det tycker jag känns bra för då VET jag att jag har gjort rätt. När jag gör något rätt så säger min matte ”Hyvä Poika”. När hon berömmer Marina så säger hon ”hyvä tutta! (tror det stavas så).

Iallafall så håller min matte på med den där clickern. Faktiskt en rätt bra sak för fast hon berömmer mig så hör jag på klicket när jag gjort rätt. Sen är ju jag så lättlärd så det behövs bara 1-2 click så har jag fattat galoppen så att säga.

Nu har jag och matte börjat pussas och det är väl okey…det lärde jag mig på 1 click! Undrar vad hon ska utmana mig med nästa gång? För när man är så bright och smart som jag, DÅ krävs det lite fantasi om man ska lyckas ställa mig inför en situation som jag inte förstår. Fast det skulle väl vara om hon ska ha mig att stå på bakbenen eller nått konstigt…DÅ skulle jag nog låtsas att jag inte förstår. Fast det vet jag att hon aldrig skulle utsätta mig för…så jag kan lugnt luta mig tillbaka och fortsätta imponera på henne!!

Ha det gott ”därute”

The one and ony!

Gilga.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Comments are closed.

  • Meny

  • Translate

      Translate to: